Så hanteras det smittförande sjukhusavfallet under Coronapandemin

2020-04-06

1280x400_sjukvårdsavfall_CompQual80.jpg

I medierna ser vi vårdanställda täckta av skyddskläder mot coronaviruset. Men var tar skyddskläder, kanyler och annat smittförande avfall vägen när det är förbrukat? Vårdavfallet kontrolleras minutiöst i varje steg, hela vägen från sjukhus till destruktion.

I den rådande situationen förbrukas stora mängder skyddskläder och annat sjukvårdsmaterial som klassas som smittförande när det har använts. På en arbetsdag kan personalen byta skyddskläder upp till tio gånger. I Stockholm gick volymerna upp med 20 procent i mars månad, enligt statistik från Stena Recycling. Mitt i stressen på sjukhusen ska även avfallet tas tillvara på ett sätt som förhindrar smittspridning utanför sjukhuset. Avfall med smittförande egenskaper klassas som farligt avfall och även som farligt gods vid transport på väg. Det finns därför strikta restriktioner för hur det ska hanteras och behandlas.

Så här går det till steg för steg:

 

1. Avfallet slängs i särskilda behållare som finns utplacerade där de behövs på sjukhusen.

För smittförande och stickande avfall används specialanpassade gula kärl märkta med varningsetiketter och tydlig instruktion om vad som får läggas i kärlet. Kärlet har en tydlig markering för hur mycket som får fyllas. När det är fullt låses locket och kan inte öppnas igen.
– Det som är särskilt viktigt just nu är att vårdpersonalen tänker på att i möjligaste mån komprimera avfallet i kärlen, och inte slänga i sådant som kan gå i den vanliga brännbara fraktionen. När avfallsvolymerna ökar är det viktigt att kärlen används effektivt och att vi inte transporterar luft i onödan, säger Peter Mårdberg, Affärsspecialist Farligt Avfall på Stena Recycling.

2. Fyllda kärl desinficeras och flyttas till uppsamlingsplats

När kärlet är fullt låses locket och kan inte öppnas igen. Sjukhuspersonalen torkar av kärlet med desinfektionsmedel som därmed blir fritt från virus och andra smittämnen. Kärlen samlas in av sjukhusets interna servicepersonal som transporterar dem till en särskilt anpassad uppsamlingsplats på sjukhuset.
– Avfallet placeras på pallar och är sedan färdigt för avhämtning. Emballagen är tydligt markerade med dess innehåll och avdelning för säker transport till destruktionsplats, säger Peter Mårdberg.

3. Transporter med erfarna chaufförer

Stena Recycling hämtar avfallet enligt den tidtabell som har överenskommits med respektive sjukhus. Då avfallsbehållarna är desinficerade och fria från smitta på utsidan använder chaufförerna vanlig skyddsklädsel som krävs vid hantering av farligt avfall. De gula kärlen som nu är lastade på lastpallar lyfts försiktigt in i transportbilen för att inte skadas.
– Vi arbetar med erfarna chaufförer med korrekt utbildning för att hantera farligt avfall. Det är viktigt att lastning och transport sker varsamt så att kärlen inte skadas, säger Jesper Holmqvist på Stena Recycling, ansvarig för samarbetet med Region Stockholm.

4. Total destruktion i 850 grader

Avfallet transporteras direkt till en godkänd anläggning för destruktion, oftast ett värmeverk som eldas med avfall. Ingen mellanlagring sker hos oss på Stena Recycling. I destruktionsanläggningen hanteras det smittförande avfallet i ett separat flöde, skilt från övrigt brännbart avfall.
– Vanligt avfall släpps ner i en enormt stor behållare och matas in i ugnen med hjälp av en kraftig gripklo. Så får man inte göra med smittförande avfall eftersom kärlen då kan gå sönder och smittan spridas. Allt smittförande matas istället direkt in i eldhärden via ett transportband. På det viset minimeras riskerna och avfallet förbränns utan fördröjning. I en temperatur på upp till 850 grader sker en total destruktion av all smitta i avfallet, säger Jimmy Breisch, Teamleader på Stena Recycling.

5. Dokumentation som kvitto på korrekt hantering

Hela hanteringen av smittförande avfall är kringgärdat av ett rigoröst regelverk med krav på godkända behållare, lagringsutrymmen, fordon, förare och destruktionsanläggningar. Dessutom ställer regelverket krav på dokumentation i hela kedjan. Ett korrekt transportdokument upprättas och som ska signeras av avsändaren, transportören och mottagande anläggning.
– All dokumentation lagras här hos oss både digitalt och i pappersform i tre år. Vid kontroller måste vi kunna uppvisa dokumentationen i efterhand. Sammantaget kan man konstatera att vi har en väldigt trygg hantering av smittförande avfall i Sverige, även under ansträngda perioder, säger Jesper Holmqvist.

Dela denna sida